Tidiga och samordnade insatser (TSI)

Helsingborg stads TSI-arbete syftar till att tidigt upptäcka och förebygga negativ utveckling hos barn och unga samt främja en trygg och hälsosam uppväxt. Målgruppen är barn, unga och deras familjer samt medarbetare i verksamheter som möter barn och unga. Effekterna arbetet strävar efter att uppnå är att:

• Barn och unga får likvärdiga möjligheter att möta medarbetare som tidigt ser, förstår och agerar när barn och unga inte mår bra.

• Barn, unga och deras familjer får stöd som är lättillgängligt, sammanhållet och tidigt bryter en negativ utveckling

Under tidsperioden 2024 -2026 startade stadens arbete med TSI upp som ett projekt inom ramen för PART, med projektmålen att (1) utveckla och testa en TSI-modell för Helsingborg som utgår från barn och ungas behov, samt (2) identifiera hur TSI-modellen kan föras ut, etableras och få spridning bland de samhällsaktörer som möter barn och unga. Nu fortsätter uppskalningen och spridningen av TSI-arbetet som ett nytt PART-projekt under tidsperioden 2026.04.01 – 2028.03.31.

Utgångspunkten i arbetet är att TSI-modellen inte ska ersätta befintliga insatser för målgruppen, utan i stället komplettera och stärka det stöd som redan finns för barn, unga och deras familjer. Modellen ska inte utformas som en specifik skol- eller socialtjänstmodell, utan som en övergripande modell som kan användas brett i alla verksamheter och sammanhang där samhällsaktörer möter barn och unga.

Under fliken Helsingborgs TSI-modell kan du läsa mer om den modell som nu utgör grunden för stadens fortsatta arbete.

Under fliken TSI 2026 – 2028 finns information om det pågående arbetets fokus, inriktning och nuläge. 

Under fliken Forskning kan du läsa mer om det samarbete med Lunds universitet som pågår under 2026-2027.

Under fliken Om TSI kan du läsa mer om vad TSI står för och om kopplingen mellan Helsingborgs TSI-arbete och Skottlandsmodellen

Under fliken Rapporter och filmer kan du ta del av resultat, erfarenheter och lärande från uppstartsåren 2024–2026. Här finns länkar till såväl projektrapporten från 2026 som till inspelningen av den TSI-konferens som hölls våren 2026.

Under TSI-arbetets två första uppstartsår, 2024 – 2026, utvecklades en TSI-modell för Helsingborg. Modellen fungerar som ett ramverk för det fortsatta arbetet och tydliggör vad som behöver utvecklas för att TSI ska bli det kompletterande och stärkande stöd som avses. Utgångspunkten för modellen är den omvärldsbevakning, forskning och kartläggning av lokala förutsättningar som genomfördes under uppstartsperioden. Den visade att Helsingborg redan har många insatser och resurser som främjar barns hälsa och förebygger negativ utveckling. Däremot saknas strukturer som på ett systematiskt sätt stödjer tidig upptäckt av behov utifrån ett helhetsperspektiv på barnets liv. Det saknas också samordning mellan olika aktörer för att möta de behov som upptäcks.

På bilden nedan ser du de tre pusselbitar som tillsammans utgör Helsingborgs TSI-modell:

• kartläggningsverktyg, stödmaterial och arbetssätt för tidig upptäckt av barns behov, utifrån hela barnets livssituation

• samordningsstrukturer som tydliggör hur identifierade behov tas vidare, både inom och mellan kommunala verksamheter samt i samverkan med civilsamhället

• ett gemensamt förhållningssätt / mind-set där barnets behov står i centrum och där aktörer runt barnet ser varandra som resurser för att gemensamt möta barnets behov.

Pusselbitarna är inte färdigfyllda med innehåll, utan beskriver det som behöver utvecklas för att modellen ska kunna komplettera och stärka befintliga insatser i praktiken. På bilden illustreras också hur modellen förhåller sig till stadens övriga hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Det TSI-arbete som påbörjades 2024 – 2026 fortsätter och skalas nu upp till att omfatta fler aktörer som möter barn och unga och som är verksamma på pilotområdet Drottninghög. Detta inkluderar även barn äldre än de åldersgrupper som nåddes under piloten på Drottninghögsskolan 2025. Succesivt påbörjas även en utökning av TSI-arbetet till att omfatta en ny stadsdel. Vilket område det blir är ännu inte beslutat.  

Fokus i arbetet är att bygga kapacitet för att systematiskt och tidigt identifiera barn och ungas behov av stöd samt agera samordnat för att möta det. Konkret innebär det bland annat att:

• Vidareutveckla och anpassa det stödmaterial som tagits fram för tidig upptäckt samt fortsatt testa och följa upp användandet av det.

• Tillsammans med forskare utveckla en resurseffektiv samverkan som utgår från barn och ungas behov, där forskning, professioners erfarenhet och barns röster möts.

• Förankra och etablera formerna för en struktur kring vem som gör vad när barn, unga och deras familjer är i behov av samordnat stöd.

• Identifiera och genomföra metoder för att involvera barn och unga i utvecklingen av TSI-arbetet

• Utforma och genomföra utbildnings- och stödinsatser till medarbetare.

Lärandet från de kontinuerliga uppföljningar som görs under projekttiden ligger till grund för aktiviteter och riktning i arbetet. Målet är att när PART-projektet avslutas 2028.03.31 så ska det finnas ett förankrat ramverk för genomförande av TSI-arbete och en plan för fortsatt spridning och implementering av arbetet i staden. 

Ett flertal tvärprofessionella arbetsgrupper är etablerade för att driva arbetet framåt. Arbetsgrupperna omfattar sammanhang för barn och unga 0–20 år och består av representanter från Drottninghögs förskolor/öppna förskolan, Drottninghögsskolan, socialförvaltningen, kulturförvaltningen, Fritid Helsingborg, arbetsmarknadsförvaltningen och Helsingborgshem.

I uppskalningen av TSI-arbetet samarbetar vi under 2026 – 2027 med docent och lektor Ulrika Westrup och docent Alina Lidén från institutionen för tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet. Deras forskning syftar till att öka kunskapen om vad som krävs för att skapa en fungerande samordning av insatser så att barn, unga och familjer får rätt stöd i rätt tid.

Fokus i forskningen är hur yrkesverksamma från olika verksamheter kan utveckla en gemensam, kollektiv kunskap kring barns, ungas och familjers behov och använda den förståelsen för att samordna stödet bättre. Utgångspunkten är att ingen enskild profession eller verksamhet har hela bilden. Barn, unga och deras familjer bidrar också med viktig kunskap genom sina erfarenheter, perspektiv och behov. Först när dessa kunskaper och olika professionella perspektiv förs samman skapas den kunskap som behövs för att ge ett samordnat och meningsfullt stöd utifrån hela barnets livssituation. Forskningen undersöker hur en sådan kollektiv kunskap växer fram, hur den tar sig uttryck i praktiken och vilken betydelse den har för samordningen kring barn, unga och familjer. Målet är att utforma en samordningsform för tidiga och samordnade insatser som blir levande och hållbar i praktiken och bidrar till ökat värdeskapande för barn, unga och deras familjer.

De tre delarna i TSI; tidigt, samordnat och insats, står för följande:

• Tidigt: syftar till både tidigt i ålder och tidigt i en ogynnsam utveckling. TSI kan med andra ord vara aktuellt när som helst i åldrarna 0- 20 år i en ung människas liv.

• Samordnat: syftar till att skapa en helhet kring barnets, den unges och familjens behov utifrån de insatser olika verksamheter ger.

• Insats: avser insatser från en eller flera verksamheter för att minska risk- och stärka skyddsfaktorerna omkring barnet/den unge.

I TSI-boken har Socialstyrelsen och Skolverket sammanställt erfarenheter från en nationell satsning på TSI-arbete som omfattade utvecklingsarbeten i 90 kommuner och 16 regioner under 2018 - 2023.

Då TSI är ett paraplybegrepp för strukturerad samverkan för tidigt och förebyggande arbete, och inte en specifik metod, finns det flera olika sätt att ta sig an TSI-arbete i praktiken. Utifrån de behov, den omvärldsbevakning och den kartläggning av lokala förutsättningar för TSI-arbete som gjorts i Helsingborg, så har ett arbetssätt inspirerat av Skottlandsmodellen bedömts vara en lämplig inriktning för stadens TSI-arbete.

Skottlandsmodellen är Skottlands nationella evidensbaserade modell för tidiga och samordnade insatser. Den har visat goda resultat och inspirerat ett flertal svenska kommuner och regioners utvecklande av samverkansstrukturer och arbetssätt för tidig upptäckt och samordnat stöd. 

Skottlandsmodellens utgångspunkter är:

• Barns delaktighet är centralt för att lyckas

• Det behövs ett gemensamt språk mellan verksamheter och professioner, som innebär någon form av grundläggande gemensam syn på barn och ungas utveckling

• Insatserna måste göras lättillgängliga för barnet

• När många insatser är aktuella måste vi koordinera arbetet bättre

(Källa: Skolverket webbinarium Skottlandsmodellen i Sverige, 2022-09-27)

För Helsingborgs TSI-arbete är erfarenheter från svenska kommuner och regioner som har arbetat med att anpassa Skottlandsmodellen till svenska förhållanden en viktig kunskapskälla. Detsamma gäller kunskap från forskningsprojektet Connected Children vid Linnéuniversitetet, där det bland annat undersöks hur Skottlandsmodellen införs och anpassas i Sverige. Tillsammans utgör dessa viktiga underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet i Helsingborg.

Det uppskalningsarbete som genomförs under 2026–2028 bygger på lärandet från uppstartsåren 2024 – 2026. En särskilt viktig kunskapskälla från de åren är den pilot som genomfördes på Drottninghögsskolan 2025, inom ramen för att Drottninghög utsågs till pilotområde för TSI-arbetet. Läs mer om genomförandet, resultaten och lärdomarna från TSI-arbetets uppstartsår i vår projektrapport och ta gärna del av inspelningen från TSI-konferensen som hölls våren 2026. Du hittar rapporten här och länken till konferensen här.